När någon dör

Dödsfall

När ett dödsfall inträffar ska alltid en läkare tillkallas för att konstatera att personen är avliden.
Läkaren utfärdar två intyg: ett dödsbevis som omedelbart skickas till Skatteverket och ett dödsorsaksintyg som inom fyra veckor skickas till Socialstyrelsen,  så de efterlevande behöver inte kontakta någon myndighet.
Vanligtvis tar det några dagar för Skatteverket att registrera ett dödsfall. Efter registrering kan vem som helst kontakta Skatteverket för att få ett s.k. dödsfallsintyg.

Läkaren ser till att den avlidne transporteras till något av landstingets bårhus. Den avlidne kan ibland ligga kvar i hemmet en kortare tid innan den avlidne förs till ett bårhus eller gravkapell.
Smycken eller annat av affektionsvärde som den avlidne har på sig överlämnas till närstående eller lämnas kvar i hemmet.

Om den avlidne har familjemedlemmar, husdjur eller egendom som behöver tas om hand kontaktar den som konstaterade dödsfallet kommunens socialförvaltning.

Praktiska saker

Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal har du vanligtvis rätt att vara ledig några dagar i samband med en nära anhörigs bortgång.
Använd tiden till att sörja och minnas den bortgångne, men även att ordna med praktiska saker.
Förutom att kontakta en begravningsbyrå och förbereda begravning kan man behöva ordna med praktiska saker som att ta hand om husdjur om den avlidna hade några sådana. Kanske också krukväxter, även om det inte är lika viktigt som husdjuren.
Att rensa ut kyl och frys kan också vara bra att få gjort så snart som möjligt.

Se efter om den avlidne lämnat efter sig testamente eller några speciella önskemål i form av vita arkivet eller uppgifter i bankfack eller liknande.

När man har fått dödsfallsintyg från skatteverket kan man börja kontakta försäkringsbolag, banker och sociala medier för att t.ex. avsluta försäkringar, abbonemang och stänga ner konton i sociala medier etc.

Titta igenom pärmar eller inkommande post för att se vilka abbonemang eller försäkringar den avlidne haft.

Begravning

Begravning eller kremering/gravsättning ska enligt begravningslagen ske inom en månad efter dödsfallet. De anhöriga bör därför redan några dagar efter dödsfallet ta kontakt med en begravningsbyrå som kan bistå i allt det praktiska kring en begravning.

Om en kyrklig begravning är aktuell kommer de närmast efterlevande att få kontakt med en präst som man kan diskutera innehållet i begravningsceremonin med.  Prästen kan även vara ett samtalsstöd för de efterlevande.

Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet (förutom i Stockholms stad och Tranås kommun där staden/kommunen själv är huvudman). Huvudmannen ansvarar bland annat för att tillhandahålla gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremoni. Detta finansieras genom begravningsavgiften som betalas via skattsedeln varje år, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan.

Begravningsbyråerna tar betalt för sina tjänster. I första hand står dödsboet för dessa kostnader. Begravningskostnaderna har förtur framför andra kostnader i dödsboet. Saknas det medel i dödsboet är det beställaren av tjänsten, dvs. vanligtvis en av de efterlevande, som ansvarar för att begravningsbyrån får betalt.
Övriga räkningar bör därför inte betalas förrän bouppteckningen är klar och det står klart att tillräckligt med pengar finns. Om det inte finns tillgångar i ett dödsbo, eller om tillgångarna inte räcker för att betala begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, kan kommunen hjälpa till med att upprätta en dödsboanmälan. Dödsboanmälan kommer då att ersätta bouppteckningen.

Bouppteckning

Nästa steg blir att upprätta en boupptäckning.

Arvskifte

Det sista steget är att upprätta ett arvsskifte, fördelningen av den avlidnes tillgångar.